Hållbart placerande (kolumn 3/2018)
Den här kolumnen, av portföljförvaltare Jonathan Aalto, är skriven för och publicerad i Seligson & Co Fondbolags Kvartalsrapport, som skickas ut till våra kunder. Det övriga innehållet i kvartalsrapporten är på finska.
Finansiella nyckeltal och prognoser beträffande utsikter för företagen och ekonomin har brukat utgöra grunden för investerarnas analyser av marknader och bolag. Speciellt under det senaste decenniet har dock allt fler placerare börjat använda sig även av så kallade hållbarhetskriterier.
Detta kan ses som en del av en trend där konsumenterna blir mera intresserade och medvetna om hur t.ex. maten eller kläderna är producerade och hur deras val av produkter eller transportmedel påverkar miljön och klimatet.
Dagens hållbart eller ansvarsfullt placerande är en fortsättning på en lång tradition av etiskt placerande. Redan på 1700-talet förbjöds medlemmarna i metodistkyrkan att investera i bolag involverade i alkohol, tobak eller hasardspel. Sådant uteslutande av branscher eller bolag var den dominerande metoden för etiskt placerande ända fram till 2000-talet.
Sedan dess har det blivit vanligt också med strategier i vilka man aktivt försöker välja in bolag som är bra ur hållbarhetsperspektiv. Många vill också påverka genom aktivism på bolagstämmor eller med hjälp av olika kampanjer.
Enligt branschens organisationer förvaltades ca 20 biljoner euro enligt kriterier för hållbar utveckling år 2016. Detta motsvarade 26 % av alla tillgångar under förvaltning inom placeringsfonder och pensionsbolag. Det är dock inte helt självklart vad den här siffran egentligen berättar, eftersom den omfattar vitt skilda strategier.*
Definitionsdjungel
Den som vill bekanta sig med hållbart placerande måste först komma över en viss tröskel bestående av en rad termer och förkortningar.
Den viktigaste torde vara ESG som härstammar från engelskans environmental, social, governance – alltså kriterier för miljö- och sociala frågor samt bolagsstyrning.
Vad betyder det här i praktiken? Låt oss börja med komponenten, eller som man ofta säger pelaren, E. I en miljögranskning av bolag brukar man fokusera på koldioxid- och andra utsläpp, förbrukning av vatten och energi samt hantering av avfall och föroreningar.
Pelaren S, alltså sociala aspekter, koncentrerar sig oftast på t.ex. arbetsvillkoren för de anställda, jämlikhet mellan könen samt undvikande av olyckor och allmän arbetssäkerhet.
I pelaren G, bolagsstyrning, behandlas förhållandet mellan bolaget och dess intressenter. Typiska frågor är ledningens och styrelsen uppbyggnad och kompensation och minoritetsägarnas rättigheter.
Hjälp finns
Ifall placerare inte själva vill analysera företag ur ESG-perspektiv finns det ett flertal konsult- och ratingbolag som mer än gärna tar sig an uppdraget. Skillnaderna dessa emellan kan vara ganska stora: vissa fokuserar mera på miljön, andra på bolagsstyrning och alla har sina egna sätt att samla in och behandla data.
Olika ESG-system brukar göra en klar skillnad mellan sitt sätt att granska bolag och de traditionella etiska bedömningarna. Enligt de flesta ESG-analytikerna är det inte frågan om att stämpla vissa bolag som ”dåliga” och andra som ”bra” i en moralisk bemärkelse, utan berätta för placerare hur bolagen har förberett sig för olika
risker som har med dessa aspekter att göra.
Tanken är att bolag som är väl medvetna om t.ex. klimatförändringen och alla normer kring arbetsplatsförhållanden är mindre benägna att bli drabbade av olika skandaler och således också mera ”hållbara”.
Speciellt religiöst inriktade placerare håller sig fortfarande ofta till avskärmningsmetoden, dvs. de utesluter från sina portföljer hela branscher eller enskilda bolag med oönskade verksamhetsområden. Till exempel investerar det största katolska fondbolaget, Ave Maria Funds, inte i bolag som bidrar till aborter.
Det kan uppstå markanta skillnader mellan ESG-placerare för vilka hållbarhet betyder framför allt medvetenhet om och kontroll av risker, och ”etiska placerare” som inte vill ha med en viss verksamhet att göra.
Ett vinbolag som sköter sin odling på ett ekologiskt hållbart sätt, marknadsför med enbart sakliga argument och ser till att minoritetsägare har samma rättigheter som storägare, kan mycket väl få höga poäng i en ESG-analys. Traditionella etiska placerare kan däremot utesluta det från sina portföljer tillsammans med alla
andra alkoholrelaterade bolag.
Aktiva ägare
En växande trend inom hållbart placerande är aktieägarnas aktivism. Man försöker uppnå en dialog med bolagsledningar, skickar offentliga brev eller försöker få igenom ESG-relaterade initiativ på bolagsstämmor.
Många av E-kampanjerna har yrkat på mera transparent information om utsläpp och annan miljöpåverkan samt om bolagets planer beträffande miljöriskerna. Seligson & Co har också tagit del i några av dessa.
G-kampanjer, med fokus på bolagsstyrning, har haft att göra t.ex. med kvinnor i ledningen och aktieserier med olika rättigheter. Hittills har vi inte sett många försök att få in speciellt ESG-kunniga representanter till bolagens styrelser, men det kanske kommer.
Kampanjer beträffande S-pelaren har ofta haft att göra med arbetsförhållanden, t.ex. barnarbete i utvecklingsländer. Till dem kan säkert räknas också det att stora investerare har uppmuntrat Apple att försöka motarbeta att barnen skulle bli alltför beroende av sina smarttelefoner.
Olika kampanjer kan vara ett logiskt sätt att påverka speciellt för stora långsiktiga ägare som pensionsfonder som inte vill använda sig av uteslutningsmetoden annat än i enskilda specialfall. Det är dock befogat att fråga huruvida det är effektivast att komma med råd till ledningen s.a.s. utifrån eller om man hellre borde försöka välja en möjligast bra styrelse, som sedan väljer en ledning som beaktar allt som är väsentligt för bolagets framtid.
Impact investing
En av de mera ambitiösa strategierna som fått uppmärksamhet under senaste tiden är impact investing. Det betyder att investeringen strävar efter mera direkt nytta i samhället.
Exempel på detta kan vara en investering i ett kraftverk som förväntas reducera utsläppen med elproduktion eller bostadsbyggande för mindre bemedlade familjer i urbana områden. Ibland räknas till impact investing även s.k. gröna obligationer som ska finansiera miljövänliga projekt såsom förnyelsebar energi, miljövänlig transport eller hållbar vattenanvändning.
Avkastningen då?
Det finns ESG-anhängare som framhäver att placeraren borde få högre avkastning eller åtminstone mindre risk än på den breda marknaden genom att beakta dessa faktorer. Grundtanken är att implementering av ESG skapar ekonomisk nytta som i sin tur borde ha en positiv inverkan på företagets aktiekurs.
Generellt tycker vi att alla påståenden om överavkastning gentemot marknaden ska tas med en nypa salt. Klart är åtminstone att alla ESG-strategier med hundratals olika tolkningar inte kan överprestera. Enligt finansmarknadens logik kan vissa typer av aktier ge en tillfällig överkastning t.ex. därför att de är på mode och många vill köpa dem. Dessa torde i så fall fort bli relativt sett dyra och troligtvis komma att underavkasta någon gång i framtiden.
Endast bolag som kan växa mera och/eller vara kontinuerligt mera lönsamma än andra kan producera långsiktig överavkastning. Hjälper ESG-analys att identifiera dessa bolag? Kanske, men exakt detta har också varit den traditionella aktieanalysens mål redan decennier – och vi har sett att det är extremt svårt att slå marknaden, speciellt efter kostnaderna för förvaltning, analys och handel.
Den akademiska världen verka vara rätt så överens om att placeringar med hjälp ESG inte är någon gratislunch, men att den inte heller borde påverka avkastningen negativt. Bolag som värnar om miljön, de samhällen där man är verksam, personalen och alla aktieägare, kan i bästa fall undvika risker och skandaler som drabbar andra, dvs. vara mera hållbara.
Den enskilde placeraren kan alltså andas ut. Man behöver knappast sätta sig in i alla detaljer och finesser kring olika analysmetoder och inriktningar kring ESG och hållbarhet. Det ska räcka bra med att hålla reda på placerandets grundläggande förutsättningar: bra diversifiering, rimliga kostnader samt långsiktigt genomförande. ESG-strategier som är förenliga med dessa principer kan väl utgöra basen för en rationell placeringsportfölj.